johannapausini

Solen strålar in genom förnstret så där mycket så att man ser varenda damkorn och det är omöjligt att sminka sig för man ser alla skavanker extra tydligt. Det är plusgrader och en såndär dag som jag hade velat ägna på altanen hemma på Näset. Tillsammans med broder och en kopp te. Det längtar jag till.
Istället ägnar jag förmiddagen inne, jag ser på Marie Antoinette och äter isglass. Jag lyssnar på Elin Sigvardsson och Lasse Lindh och försöker skapa den där känslan av att allt är underbart och jag mår så bra. Men så ser jag mig omkring
och upptäker att på denna platsen kommer den känslan aldrig att upplevas. Förän den dagen allt jag äger här finns i stora bruna hårda kartonger. Det längtar jag till.